De destruktiva resultaten av en mäktig supernovaexplosion avslöjar sig i en delikat blandning av infrarött och röntgen ljus, som sett i denna bild från NASA: s Spitzer Space Telescope och Chandra X-ray Observatory, och Europeiska rymdbyråns XMM-Newton.

Den bubbliga moln är en oregelbunden chockvåg, genereras av en supernova som skulle ha bevittnat på jorden 3,700 år sedan. Kvarlevan själv, kallas Puppis A, är runt 7,000 ljusår bort, och stötvågen är ungefär 10 ljusår tvärs.

De pastellfärgade nyanser i bilden visar att de infraröda och röntgenstrukturer spåra varandra nära. Varm dammpartiklar är ansvariga för de flesta av de infraröda våglängder, delad röda och gröna färger i den här vyn. Material värms upp av supernovans stötvågen avger röntgenstrålning, som är blåfärgad. Regioner där de infraröda och röntgen utsläppen blandar tar tillsammans på ljusare, fler pastellfärger.

Stötvågen tycks lysa upp när det smäller in i omgivande moln av stoft och gas som fyller interstellära rymden i denna region.

Från den infraröda glöd, astronomer har hittat en totala mängden damm i regionen som motsvarar ungefär en fjärdedel av massan av vår sol. Data som samlats in från Spitzers infraröd spektrograf avslöjar hur de tryckvågor bryter sönder de bräckliga stoftkorn som fyller den omgivande rymden.

Supernovaexplosioner skapa de tunga grundämnen som kan ge råmaterialet från vilket kommande generationer av stjärnor och planeter bildas. Studera hur supernova rester expandera till galaxen och interagera med andra material ger kritiska ledtrådar till våra egna rötter.
Infraröda data från Spitzers multiband imaging fotometer (MIPS) vid våglängder av 24 och 70 mikron återges i grönt och rött. Röntgendata från XMM-Newton spänner en energi rad 0.3 till 8 kiloelectron volt visas i blått.

Poängtal: NASA / ESA / JPL-Caltech / GSFC / IAFE